Ordförklaringar

CE-märkning

För att på ett enkelt sätt verifiera att produkter som omfattas av direktivet uppfyller direktivets tillgänglighetskrav ska produkten vara CE-märkt. CE-märkningen får endast göras av tillverkaren eller en representant som har skriftlig fullmakt att företräda tillverkaren. Genom CE-märkningen tar tillverkaren på sig det fulla ansvaret för att en produkt överensstämmer med direktivets tillgänglighetskrav.

CE-märkningen ska göras direkt på produkten eller på dess märkskylt eller om så inte är möjligt på förpackningen och i de medföljande dokumenten. CE-märkningen ska vara synlig, läsbar och beständig.

Tillgänglighetsdirektivet är inte det enda EU-direktiv som kräver CE-märkning. Det kan alltså finnas CE-märkta produkter som inte omfattas av tillgänglighetsdirektivet. Importörer och distributörer ska ju dessutom kontrollera produktens dokumentation, så att de inte släpper ut produkter som omfattas av tillgänglighetsdirektivet men där tillverkaren inte gjort någon EU-försäkran om överensstämmelse med tillgänglighetsdirektivet. För en konsument ska CE-märket fungera som en garanti för att produkten är säker att använda, men en importör eller distributör behöver kontrollera dokumentationen, så att CE-märket också betyder att produkter uppfyller tillgänglighetsdirektivets krav.

Ekonomisk aktör

En ekonomisk aktör definieras i tillgänglighetsdirektivet som tillverkaren, den bemyndigade företrädaren (i det fall det förekommer), importören, distributören eller tjänsteleverantören.

EU-försäkran

Genom att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse med kraven i tillgänglighetsdirektivet tar tillverkaren på sig ansvaret för att produkten uppfyller nödvändiga krav. Av EU-försäkran ska även framgå vilka tillgänglighetskrav som omfattas av undantag. EU-försäkran ska översättas till de språk som gäller på marknaden där produkten förekommer.

Tillverkaren är även skyldig att utarbeta teknisk dokumentation av vilken det ska vara möjligt att bedöma om produkten uppfyller tillgänglighetskraven. Dokumentationen ska endast innehålla de tillämpliga kraven och om det behövs för bedömningen en beskrivning av produktens utformning, tillverkning och funktion.

Den tekniska dokumentationen och EU-försäkran ska bevaras i fem år efter att produkten har släppts ut på marknaden.

Nödkommuni­kation

Nödkommunikation är kommunikation med hjälp av interpersonella kommunikationstjänster mellan en slutanvändare och alarmeringscentralen med syftet att begära och ta emot nödhjälp från alarmeringstjänster.

Realtidstext

Realtidstext är när det som skrivs tas emot löpande, dvs text skickas medan det skrivs, utan att avsändaren trycker på skicka. Telefonsamtal som rings upp med telefonnummer som ”vanlig telefoni” mellan två eller flera deltagare ska kunna inkludera tal och realtidstext.

Tillgänglighets­standarden EN 301 549

EN 301 549 är en gemensam europeisk standard som anger krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling av IKT- produkter och tjänster. IKT betyder Informations- och kommunikationsteknologi.

Det är troligt att tillgänglighetsdirektivet kommer att peka ut tillgänglighetsstandarden EN 301 549 som ett sätt att leva upp till kraven. Dock kommer nuvarande standard att behöva uppdateras och kompletteras. Det är också fullt möjligt att ytterligare standarder pekas ut, för vissa tjänster eller produkter.

Hösten 2021 pågår dialog mellan EU-kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen ETSI, CEN och CENELEC om utformningen av en begäran (s.k. Standardisation Request) att ta fram standarder som tydliggör hur kraven kan efterlevas.

Totalkonver­sation

Totalkonversation innebär att video, realtidstext och tal kan användas samtidigt i ett samtal. Med Totalkonversation ska det vara möjligt att ringa samtal med video, tal och realtidstext mellan olika tjänsteplattformar (t ex mellan iOS och Android). Hur det kommer bli implementerat är däremot ännu inte klarlagt.

Användaren väljer själv kommunikationssätt beroende på vad som fungerar bäst i den aktuella situationen, vilket gör det möjligt för alla att kommunicera med den kombination av video, tal och realtidstext som fungerar bäst, exempelvis:

  • En person som är döv eller har nedsatt hörsel kan till exempel konversera med hjälp av realtidstext med en motpart som i vanliga fall bara använder tal.
  • En teckenspråkig person med dövblindhet kan kommunicera med en döv person. Personen med dövblindhet använder då teckenspråk och den döva personen skriver till personen med dövblindhet.
  • Två döva personer kan konversera med teckenspråk.
  • Adresser och annat kan skickas som text i ett vanligt röstsamtal.